De sista dagarna har jag tänkt mycket på vårat nya liv här och hur det fungerar.... Nu har vi varit här i snart fyra månader och känslan av "äventyr" har försvunnit. Vi trivs bra, Jonathan tycker om sin skola och han har bra kompisar. Chris är väldigt bra på sitt jobb och är bra på att ta hand om turister, det var ju ingen direkt överaskning då han älskar att möta nytt folk ! Jacob verkar också nöjd, svårt att säga med honom men han är mindre reserverad nu och leker mer med andra barn när tillfälle ges.
Det är ju oerhört vackert och fin omgivning och vädret var/är bra. Idag har vi på oss byxor men det är en av de första gångerna. Så bättre ställe än Narooma kunde vi nog inte valt! Men vår underbara familj och vänner är ju inte här!!!!
Jag har träffat många nya människor och en del av dem trivs jag väldigt bra med. Adele är en av dem som jag känner kommer bli en bra vän. Har nämt henne innan, hon bor med sin familj i ett hus de håller på och bygger i Narooma. Hennes man bor fortfarande i Melbourne och tjänar pengar så de kan bygga färdigt sitt hus. Vi båda är "beroende" an att våra partners tjänar tillräckligt med pengar för att livet ska funka. De driver också egna företag och de har ett jobb kvar vad de vet i Melbourne.
Vi närmar oss också den "tuffaste" perioden i Narooma utan så många turister så vi har tur om vi får ett par bokningar per vecka. Chris har andra jobb så vi klarar oss men om vi nu ska köpa företaget måste vi ha så mycket pengar som möljigt i banken för att visa att vi kan detta. Jag får ju inte jobba än med mitt visum och vet inte hur jag ska kunna jobba när jag får. Det är dyrt med dagis för Jacob och det finns inte någonstans för Jonathan före skolan!!! Han kan ju knappast gå upp själv och fixa allt....
Många mammor jag pratat med jobbar inte när deras barn är så här små. De vill vara hemma så länge som möjligt och många har flyttat hit från större städer för att kunna ha den möjligheten. Jag förstår absolut den tanken men är ju van vid att jobba och trivdes ju så bra på mitt jobb. Saknar gemenskapen på jobbet och att ha något att göra förutom att ta hand om mina barn. Jag älskar dem och tycker om att vara med dem men tror en blandning mellan jobb och hemma mamma hade varit bra för mig.
Om det inte kostat så mycket hade jag och pojkarna kommit hem i sommar och då hade jag gärna jobbat ! Vad säger ni om att sponsra en sjuksköterskas resa hem Socialförvaltningen ? Jag lovar att jobba nästan hur mycket ni vill och behöver ;)
Ja ja, vi får se hur framtiden blir.... Tänk om man kunde kombinera de båda världarna på något sätt.
Hade iallefall en jättebra Morsdag igår med frukost på sängen, presenter, fotboll, "bushkörning" och mys på stranden! Bilder kommer snart.... Nu ska jag och Jacob gå en liten promenad innan vi tar och lagar lunch.
Kram kram
Kramar till er också.