smithsdownunder.blogg.se

Hm, gjorde en god (tyckte jag) sallad idag till middag men pojkarna pillade bort det mesta utom kyckling och pasta..... Inte ens Hallumi osten åt de !!!!

Annars är det lika svårt här som hemma att variera maten och se till att alla tycker det är lite gott åtminstånde....  Det stora "problemet" är ju att Jonathan måste ha "riktig" mat på kvällen då han bara äter mackor till lunch. Pust och stön ibland!

Fick även panikbaka igår då det liiiiite sent delades ut en lapp att idag skulle Kindie baka kakor eller annat snacks som resten av skolan skulle få köpa under rasten. Detta för att samla ihop pengar till kläder (!?!) till en pjäs som några på skolan ska visa upp. Insamlingar hit och dit var och varannan vecka känns det som! Det blev chokladmuffins och enligt Jonathan så tog de slut. Nästa fyra veckor gäller det att komma ihåg att skicka med en peng på tisdagar så han kan köpa något när de andra årskurserna bakar.  Det kan väl til viss del vara bra med att samla in pengar till det ena eller andra men det är ju ändå ganska många barn som har det tufft hemma både ekonomiskt och socialt så de blir ju utsatta när de nästan aldrig kan bidra. vad som jag gärna skulle samla in till är deras frukost klubb de har på skolan! Den drivs av en dam som heter Trish och varje morgon har hon öppet innan skilan och under första rasten för de som behöver lite mat i magen eller en frukt. Samlar de någonsinn in till henne ska jag minsann baka kanelbullar!!!!! Hoppas verkligen de inte får för sig att göra det innan mamma och pappa kommer.....

 

Jacob har som jag nämt tidigare hittat en super kompis i Bob och idag lekte de tillsammans många timmar ( medans jag och Adele drack te och pratade strunt) men när jag skulle hämta honom efter varit och handlat mat helt själv fick han ett hysteriskt utbrott då han prompt ville stanna hos Bob! Kan lova att det var lockande i den stunden att inte sätta en sparkandes och illtjutande kille i bilen utan låta han stanna....  Men nu är han mysig igen efter dusch och löfte om att de skulle få leka imorgon igen :)

 

Kram kram

Nu så är jag då ingen turist längre och det har givetvis inneburit mera pappersarbete.....

Men först var jag i Auckland några nätter för att visumet skulle gå igenom, enkigt ambasaden var det vääääldigt viktigt att jag var borta i fem arbetsdagar. Så det var det vi bokade, måndag till fredag. Men redan på tisdag fick jag ett mail att allt var ok och jag nu hade permanent visum i Australien!!!! Så Chris var snabb på att boka hem mig en dag tidigare :) Jobbigt med allt ansvar hemma ..... Men det var helt ok för min del också, hade shoppat lite och slappat.  Auckland måste vara en väldigt säker stad, barnen fick springa fritt före sina föräldrar på shopping gatan Queen Street. Själv hade jag inte släppt barnens händer på liknande gata i Sverige. Jag kom och åkte mitt i natten och trots vandring själv i mörka staden så fick jag en känsla av att det var nog ganska ofarligt. Vet inte om det är min ibland blåögda inställning men bra gick det iallefall :)

 

Tillbaka i Narooma så gick vi till Centre Link för att anmälla mig som jobbsökande, efter papper papper papper så är jag inne i systemet och vips så  var jag berättigad lite ersättning! Tackar , jag som inte betalt ett öre i skatt än.....

Men vi betalade väääääldigt mycket för visumet så det känns lite rättvist på sätt och vis....

 

Barnen mår bra, vi har påbörjat tredje terminen i skolan och Jonathan trivs fortfarande bra. I helgen ska hans kompis sova över här i två nätter då hans mamma måste till Sydney och jobba. Jonathan ser fram emot detta och vi har planerat mat och hur vi ska sova....

Jacob är på dagis och tycker det är kul förutom att lämnas, men det var ju samma hemma länge och så länge han är superglad när jag hämtar honom och pratar  om vad han gjort  och hur roligt det var så är jag nöjd.

Nej, nu ska jag ta en kopp kaffe och njuta av solen lite!

Plutten <3

 

Nu ska jag försöka mig på lite foton igen men de kommer troligen i ett eget inlägg.....

Andra skollovs veckan och onsdag, det är molning ute idag och jag vet inte vad vi ska göra. Chris jobbar hela dagen, dessa två veckor har varit väldigt bra för oss och det är vi ytterst tacksamma för.

Vi måste iallefall göra det gamla vanliga som att tvätta och handla mat men barnen vill åka till poolen men det har jag inte lust med. Det är ingen rolig pool, bara en lång pool utan någon vidare värme, leksaker eller bastu att värma sig i.... Får nog tänka ut något annat, snabbt!!!!

Jonathan längtar efter sin födelsedag, 14/7, och berättar för alla vi av någon anledning pratar med att snart fyller han år, 6år :) Alla charmas av honom så det gör inte så mycket , hi hi. Igår var vi inne i en affär i Narooma och damen som jobbar där har en svensk mamma och hennes son bor i Stockholm, hon kunde ingen svenska men hon blev glad när jag berättade om Annas pepparkakor som jag hittat i en liten mataffär, hon skulle åka dit efter jobbet :)

Hon och Jonathan pratade länge och väl om det ena och det andra....

 

Annars händer det inte mycket alls som är värt att skriva om, vi har hamnat i en vardags lunk och det är både skönt och lite jobbigt. Hemlängtan kommer och går. Min största önskan är att vi skulle kunna, på något underligt, sätt få det bästa av båda  delarna.... Får nog börja spela på lotto och hoppas på storvinst !

 

Nu ska jag försöka ladda upp lite foton, kram på er!

Den 15-19/7 sticker jag, bara jag, till Auckland för att ambassaden i Berlin ska "grant" mitt visum så efter den 19 juli är jag inte längre turist här!!! Hotel, buss till Sydney och flyg är bokat och betalt och jag ser fram emot några dagar själv, Chris ser inte fram emot det lika mycket ;)

Men han har ju sin pappa här som kan hjälpa honom så det ska nog gå bra och troligen kommer han att inse att det inte alltid är enkelt att vara hemma med de små liven....

 

Annars längtar vi mamma och pappa kommer, den 20 september landar de och till nästa skollov är de här och då ska vi njuta av deras sällskap <3

Det är konstigt vilka saker barnen kommer ihåg och hur de förknippar vissa saker med olika minnen. Igår åt Jacob och jag kivi och då började han prata om hur han och morfar alltid äter det med sked. De kan ibland sitta och fundera och sedan fråga om jag tror att Isak tycker om det eller det.... Så vi tänker och pratar mycket om våra nära och kära hemma. Stora kramar till er alla !!!!!